Joy Fielding har återigen skapat en värld där hon rör sig i landet mellan tabu och det sinnessjuka. En kvinna går på krogen utan trosor. Vad kan hon förvänta sig? Vilken hjälp kan hon få av samhället när nu något av det mer ovanliga slaget händer? Ett nummer ville hon ha men inte en kniv mot strupen. Återigen är det här en bok som andas välskriven prosa i alla sina andetag.

Ulf Lundell vore inte Lundell utan Jack i bokform och i hjärtat. Jack är hans ego blandad med den lundellska rastlösa konstnärssjälen. I romanen Saknaden fyller han sidorna med sitt alterego. En bok som har lite över till fantasin när det gäller Ulf Lundell. Vad är inte sant i den här texten? Få romanförfattare kan skriva om sig själv, vi har helt enkelt lite för tråkiga liv eller möjligen mer stadgade själar. Ulf Lundell har knappast tråkigt på det sättet även om hela den här boken är en evig klagan över att inte vara tillräcklig. Jag undrar inte varför kvinnorna lämnar Ulf; jag undrar varför jag inte lämnar romanen? Det finns något här som väcker min nyfikenhet ändå både pinas jag och lockas av det som döljer sig mellan de här pärmarna.

Joy Fielding:

Mörka hemligheter

Ulf Lundell:

Saknaden